HALMSTADS KYRKA Den gamla medeltidskyrkan revs 1862 då den ansågs inte längre kunna rymma den växande befolkningen. Det medeltida västtornet fick dock stå kvar. Den nya kyrkan byggdes med ett rakt i öster avslutat långhus och försett med trätak som ger en mycket god akustik. Det diskuterades först att bygga till den gamla kyrkan med korsarmar. Men kyrkans patronus Hovrättsassessorn A Berg von Linde som bekostade bygget beslöt att bygga ny kyrka. Det har berättats att kyrkobygget påbörjades medan den gamla kyrkan ännu stod kvar och man höll en tid gudstjänster fortfarande i denna. Senare hölls gudstjänsterna under byggtiden i Sireköpinge kyrka. En del församlingsbor ville att gudstjänsterna skulle förrättas under bar himmel ute på kyrkogården eller i skolan vid dåligt väder. En del inventarier från den gamla kyrkan synes ha blivit skingrade vid kyrkobygget. Sålunda säges den medeltida dopfunten en tid ha stått i stallet vid Dufeke där den använts till att tvätta morötter i åt hästarna. Fyra träskulpturer från den gamla predikstolen hade också hamnat på Dufeke, där de räddades från att säljas på Berg von Lindes auktion 1967 av kyrk- värden IngVar Knutsson. Dopfatet av mässing är från 1600 talet liksom ett krucifix skuret i trä, ett förnämligt arbete. Från Kyrkostämmo- och kyrkorådsprotokollen kan noteras: 17 maj 1870 Assessorn förärade kyrkan ytterligare en ståtlig ljuskrona, den 7 maj 1875 noteras att kyrkogården inhägnats, en häck planterats omkring densamma och prydliga ingångsportar uppsatts samt gångarna grusats. Den 30 okt. 1877 beslöts att Ryttm W Berg von Linde och khd Petren skulle ombestyra att en ny orgel under nästa år bleve anskaffad åt kyrkan, såvida de av Assessorn Berg von Linde i livstiden skänkta penningarna med därå upplupen ränta vore tillräckliga. Den 19 aug 1878 ansågs det tillräckligt om kantor Vigren provspelade den nu snart färdiga kyrkorgeln. Len 16 dec 1901 uttalade sig kyrkorådet: att kyrkotionde i Halmstads församling måtte upphöra om att i stället för nämnda tionde till ägaren av Dufeke säteri, så länge han som patronus bestrider kyrkans utgifter, en summa av 350 kr utdebiteras efter allmän fyrk, årligen måtte erläggas av församlingen. 1 dec 1903: vid besiktning av kyrkan uttalar kyrkorådet kritik mot patronus skötsel av kyrkan, bl. a nämnes trappstegen upp till klockorna som man anser lätt kunde förorsaka olycka och kräver att den ofördröjligen utbytes mot en ordentlig brädtrappa med skyddsräck. Den 1/1 1922 upphör enligt lag patronatsrätten till Halmstads kyrka som sedan 1708 innehafts av ägaren till Dufeke gods. Den 11 febr 1951 beslöt kyrkostämman om en större renovering av Halmstads kyrka omfattande bl. a ombyggnad av bänkinredningen, läggande av trägolv i bänkkvarteren, framflyttning av det upphöjda koret. El och värmeinstallation och målningsarbete etc. Kostnadsberäknat till 40000 kr. Kyrkan återinvigd den 16 dec 1951. År 1962 ingår församlingen i ny pastoratsindelning och bildar tillsammans med Kågeröd och Stenestad Kågeröds pastorat. Den 29/10 1967 beslöts att installera elektrisk klockringning. Den 26 okt 1975 invigdes sockenstugan till församlingshem. Renoveringen har kostat 15 000 kr och mycket frivilligt arbete. Den 1/1 1985 ingår Halmstads församling i fullständig ekonomisk samfällighet med Kågeröds och. Stenestads Församlingar. Halmstad och Sireköpinge har fram till 1962 varit förenade i ett pastorat, med Halmstad som huvudförsamling och bostadsort för kyrkoherden. Kyrkoherdar i pastoratet från början av 1800-talet. Kyrkoherde Olof Sunden tillträdde i Halmstad och Sireköpinge 1/5 1820 död i Halmstad 5/11 1825. G.m. Hedvig Elisabet Hjertman Khd. Bengt Lindberg tillträdde 1/5 1828 - prost 1833 - död i Helsingborg 22/3 1867. G.m. 1 g Christina Charlotta Riddarhierta d 18/6 1828. G 2 g Sofia Loven d 29/9 1831. G 3 g Margareta Duncan d 29/1 1841. Khd. Carl Daniel Edvard Petrén tillträdde 1/5 1868 - kontraktsprost 1894 död i Lund 12/6 1901. G m Kerstin Beata Charlotta Göransson. Khd. Hjalmar Emanuel Evander tillträdde 1/5 1904 - utnämnd till khd. i Ystads stadsförsamling 1/12 1923. Khd. Sigfrid Olof Nedelius tillträdde 1/7 1924 - död 23/8 1930 begravd i Halmstad. G m. Elisabet Sundevall. Khd. Gustaf Adolf Renvik tillträdde 1/3 1932 - kontraktsprost 1949 - pensionerad 1/10 1960. G m Margit Elisabet Arnstedt. Tf khd. Ture Ludvig Lindholm tillträdde 1/10 1960 - tillförordnandet utgick i och med att Halmstads församling överfördes till Kågeröds pastorat 1/1 1962.. Kyrkoherdar i Kågeröds pastorat. Khd. Ove Fridolf igvard Andrell tillträdde Kågeröd 1/4 1957 pensionerad 1973. Död i Kågeröd 7/2 1978. G m Ann-Mari Andrell. Khd. Leif Allan Tir6.is tillträdde 15/11 1973. G m Gun Anna Cecilia Tir6.is Då Halmstads församling varit särskilt utsatt för jordbruksnedläggningar och folkminskning har det ansetts angeläget att samla en förteckning över de hus, torp och gårdar som funnits inom församlingen under de senaste hundra åren. Som utgångsmaterial har använts den ekonomiska kartan från 1910 - 12 och generalstabskartan som ritades på slutet av 1860 talet. Vi har tagit uppgifter från fyrktals och skattelängder m.fl. handlingar samt av personliga hågkomster från äldre personer. Ett varmt tack till alla de som bered villigt ställt upp. Vi har sökt att ge så exakta uppgifter som möjligt men kan för den skull ej utesluta att det kan finnas en eller annan uppgift som kan vara fel. Förteckningen är uppställd efter den ekonomiska kartan från 1910 med början vid Bullstofta sen Arnåkra, Dufeke, Halmstad, Loarp och avslutas med de s. k. Västertorpen. Rubriken för varje brukningsdel anger ett löpande nummer som återfinnes på bilagda kartblad samt fastighetsbeteckningen och inom parantes, den bokstavsbeteckning som använts för respektive brukningsdel på nämnda karta. Studiegruppen för Halmstad 1974.

Halmstad HALMSTAD är en av socknarna i södra delen av Luggude härad, belägen ett par mil sydost om Häl-singborg.. Socknen är i sin norra del rätt kuperad och skogrik och rymmer även något för landsändan sa sällsynt som en mindre insjö. I söder är däremot landet jämnt och helt uppodlat. Jorden är här till stor del fördelad på större gods, av vilka det mest betydande är det gamla anrika Dufeke med huvudbyggnaden belägen i närheten av den nämnda lilla sjön. Egendomen hade i forna tider ännu större omfattning än nu. Godset Bulstof ta skildes därifrån 1834. De vackra skogarna kring Dufeke ha god tillgång på rådjur och fasaner. Fornminnen: Ett större fynd av mynt från 1600-talet är gjort i en mosse intill Dufeke. Areal: 27,57 kvkm. Enligt 1938 års fastighetstaxering är ägovidden: 2.069,8 har åker, 41,1 tomt och trädgård, 2,8 kultiverad betesäng, 59,3 annan betesäng, 402 skogsmark, 134,4 övrig mark. Jordbruksvärde: 2.877.700 kr. I jordbruksvärdet ingående värde å skogsmark: 40.100 kr. Skogsvärde: 105.200 kr. Invånar-antal: 381 (1943). "Halmstadhe" är nämnt 1423. Socknen är moderförsamling till Sireköpinge i Rönnebergs härad. Kyrkan är nybyggd 1863 intill det gamla tornet från medeltiden. Kyrkoherde: Renwik, Gustaf Adolf.

Halmstad HALMSTAD socken inom Luggude härad ligger helt nära foten av Söderåsen på slätten n. ö. om Landskrona. Socknens terräng är av mycket skiftande slag. I n. är den kuperad och skogbevuxen, men i et,. där-emot består den av en välupp-odlad slättbygd. Av egendomar må nämnas Duveke, Halm-stadgård, Bullstofta, Sofielund samt Loarp. Fornminnen: Några fasta fornlämningar äro ännu ej antecknade. Däremot har man gjort ett myntfynd från 1600-talet vid Duveke. Areal: 27,57 kvkm. Enligt 1934 års fastighetstaxering är ägovidden: 2013,36 har åker, 41,81 tomt och trädgård, 14,04 kultiverad betesäng, 60,25 annan betesäng, 362,80 skogsmark, 192,67 övrig mark. Senaste kreatursräkning uppgiver: 274 häs-tar, 1,362 nötkreatur, 105 får, 1,176 svin. Jordbruksv.: 2.608.300 kr. I jordbruksv. ingående värde å skogsmark: 31.800 kr. Skogsv.: 74.600 kr. Innevånareantal: 487. Halmstad, som år 1423 kallades "Halmstadhe", bildar pastorat med Sireköpinge i Rönnebergs härad. Kyrkan har ett under medeltiden uppfört torn samt ett år 1863 byggt långhus i rektangulär form. Kyrkoherde: Renwik, Gustaf Adolf.